This site in under construction
Drake's Ekvation
  Klicka var som helst på bilden för att stänga ner
<<
Hela sajten är en beta-version och står under nykonstruktion men är innehållsmässigt i stort sätt klar.
Saknade, felstavade ord, länkar och grammatiska fel förekommer dock fortfarande i mängd.
Vill du hjälpa till, skicka gärna ett mail med korrrigeringar, förslag eller övrig feed-back. Tack!


Det är mycket viktigt, och även ett av nyckelbegreppen för essentiell.org, att betona följden av både personlighetsdraget kortsiktighet men också kortsiktighet gällande politiska beslut och politisk inriktning.
Samtidigt som egenskapen kortsiktighet eller kortsiktigheten i den rådande världspolitiken är olycklig i många avseenden, är det inte nödvändigtvis en oanständig sådan. Även ledare eller regeringar som i objektivt hänseende skulle anses som anständiga, kan vara extremt kortsiktiga.

Exemplet i stycket ovan där vi tog upp Narcissism och det nuvarande ledarskiktet (blev du länkad hit kan du läsa om det här) och exemplifierade med avseende på hur nationer sätter in stimulansåtgärder i en ekonomi för att BNP måste optimeras och öka från en-procentig årlig ökning till 2, 3 eller 5%, är talande i den aspekten.

Grundkursen i Nationalekonomi på vilken akademisk institution som helst i världen skulle säga att det är helt korrekt och följer en konsensus av ett korrekt förfarande. Alltså att stimulera ekonomin med satsningar på infrastruktur, sänkta riksbank-räntor för att bankerna ska öka utlåningen och därmed stärka köpkraften hos befolkningen så att den ska (måste) öka sin konsumtion.
Textbokexempel i ett perspektiv på 2, 5 eller högst 10 års sikt.

Om vi talar om ett samhälle i västvärlden eller de så kallad utvecklade länderna (developed countries) finns det en hörnsten i samhället som alla förhåller sig till. Hörnstenen är välfärd. I den finns allt det vi explicit förväntar oss ska tillgodoses av samhället men också delar som vi inte alltid ser som del av en välfärd men som vi ändå förväntar oss ska finnas eller fungera:

  • Sjukvård
  • Pension
  • Nya vägar/lagning
  • Skola
  • Kollektivtrafik (skitsnack, jag betalar 1000kr/mån för den. Svar: Sorry, det är bara ≈ 13 av den verkliga kostnaden). För en miljard får man 900 meter nybyggd tunnelbana
  • Dagis - Fritids (skitsnack, jag betalar 1000kr/mån för den. Svar: Sorry, det är bara ≈ 110 av den verkliga kostnaden)
  • Klippning av gräs, fällande av träd och ansning av (kommunala) grönområden
  • Vägar, lyktstolpar, trafikljus, vägskyltar. För en miljard kronor får man drygt 3 mil nybyggd motorväg
  • Föräldraledighet
  • Sjukersättningar
  • Mediciner
  • Försvar
  • Barnbidrag
  • Studiebidrag
  • Bostadsbidrag - tillägg
  • Flerbarnstillägg
  • Jordbruksstöd
  • Digitala kostnader (som tjänster och appar på nätet som ska förenkla gränssnittet mellan medborgare och myndigheter och stats-, landsting- eller kommunala institutioner)
  • Bidrag till landsbygdskommuner så att de, helt krasst, fortfarande kan existera)
  • Underhållsstöd
  • Socialbidrag
  • Föreningsstöd/Aktivitetsbidrag, så att barn och ungdomar kan utöva sport/aktiviteter på sin fritid. (Skitsnack, jag betalar i snitt 2000kr/år för den. Svar: Sorry, det är bara ≈ ¼ av den verkliga kostnaden)
  • Plogning/sandning/saltning av vägar
  • Bibliotek
  • Uppsättning/underhåll av el-, internet- och telefonledningar
  • Bidrag till otillgängliga mobilmaster
  • VAB
  • Forskningsanslag
  • Järnväg. För en miljard får du 2,5 mil nybyggd järnväg

Listan kan ju i princip göras lika sång som innehållet i hela den här sajten
Kostnaden för alla de komponenter i den ovanstående relativt korta listan, ökar varje år. Alltså måste BNP öka. Gör den inte det, måste den andel eller fraktion komponenterna upptar antingen minskas eller tas bort. Men det gör man gärna inte, för då blir den regimen inte omvald.
Alltså ser man i stället till att stimulera ekonomin, och det fungerar som sagt. Det har fungerat i 100 år och sett till de där 2, 5 eller 10 åren så kommer det fungera inom dessa också.

Men ALLA vet att det inte kommer fungera rent resursmässigt i ytterligare ens 50år. Vad man räknar med, alltså de som överhuvudtaget kommer i närheten av de här frågorna som politiska ledare, myndighetspersoner, Riksbanksledningar, forskare, företagsledare etc, de räknar med att "det kommer lösa sig". Ofta hänvisande till framtida teknologiska framsteg, ospecifikt vilka och hur dessa framsteg ser ut.

essentiell.org håller med om att forskningen gör framsteg. Stora framsteg inom en rad områden. Men är det inom rätt områden och är framstegen både så stora och hinner de bli "klara" innan vi når en tidpunkt när det är för sent? Ingen aning, och det har ingen annan heller. Man hoppas. Och samtidigt som man hoppas och kör på och samtidigt som forskningen gör sina framsteg och samtidigt som ekonomierna rullar på med stormsteg, som överhuvudtaget gör det möjligt att bidra till forskningen, så stiger den globala snittemperaturen exponentiellt.

Det finns två viktiga saker att inse i det ovanstående. För det första biter resonemanget sig lite i svansen. För att kunna forska och göra de stora teknologiska framstegen som "ska rädda oss", krävs anslag, och för att kunna ge anslag krävs en nationell hög BNP (samt årlig ökning av densamma) för att kunna ge anslag.
I det ligger samtidigt det problematiska att en regim i första hand skär ner på just forskningsanslag i stället för någon av de andra posterna som listas ovan. Eftersom en regim vill bli omvald. Eller mer explicit: Man skär hellre ner på forskningsanslag än på pensioner/dagis/sjukersättningar och dylikt eftersom de senare medför en irriterad och antagonistisk hållning från befolkningen. Så en regim är kortsiktig för att vi är det. Även en regim som skulle vilja och skulle kunna vara anständig.

Det andra, som kan vara viktig att inse med avseende på teknologiska framsteg, är att man får se upp med vad som faktiskt är framsteg och inte. Exempelvis kommer idag en så pass stor del av vår elproduktion från kolkraft och andra fossila källor att elbilar totalt sett är ett sämre alternativ än konventionella bensin eller dieselbilar.
Just ett dylikt lapsus är vanligt för människor som litar på sitt "sunda förnuft" när de ska härleda och analysera saker. Man missar helhetsbilden. Vi håller absolut med om att det är oerhört svårt och det kräver allt ifrån ett grundkunnande om ämnet, kreativitet/fantasi samt tid och därmed ork att faktiskt göra det. Och det finns ett paraplybegrepp för det och det kallas Forskning.

Många frågor således, inte bara klimatfrågor, tenderar att ofta ses i ett alldeles för litet sammanhang. För en given frågeställning måste man ta hänsyn till precis ALLA komponenter eller delmoment från absolut första steget till absolut sista för att kunna avgöra - bra/dåligt, hållbart/ohållbart, anständigt/oanständigt, rätt/fel.

Det är självklart inte så att essentiell.org förordar att vi ska sikta mot att inte tillverka el-bilar och att det är dåligt ur ett hållbarhetsperspektiv, snarare ska vi se till att det blir hållbart genom att ändra fokus på hur vi producerar elkraft.

En annan komponent i "det andra" som vi ska beakta gällande teknologiska framsteg kommer från en upptäckt av den brittiske ekonomen William Stanley Jevons, också känt som "Jevons Paradox".
Jevons upptäckte redan i slutet av 1800-talet att tekonologiska framteg som skulle öka effektiviteten inom kolanvändningen, snarare ledde till en ökad konsumtion av kol. Detta fenomen har sedan bekräftats i betydligt senare studier, läs mer här.

Vi ska inte gå in på detaljerna rörande det ekonomiska resonemanget då vi inte besitter den kompetensen men som boende i Stockholm och upplevt byggande av både Norra och Södra länkar av bilvägar, gjorda i syfte att effektivisera trafiken i Stockholm, vet att det snarare ökat problemen och att trafiksituationen är värre än nånsin efter dessa "effektiviseringar".

För att knyta ihop argumentationen om kortsiktighet så måste vi slå fast att vi är kortsiktiga. Både som människor och att vi helt enkelt inte besitter en gen för "långsiktighet". Men också som regimer och då av ett skäl: De vill bli omvalda.
Sen finns det uppenbarligen olika grad av oanständighet som en regim uppbär för att bli omvald. Man kan vara i grunden anständig och försöka minimera de ohållbara komponenterna i samhället men bara minimera dem. Målet är ändå att bli omvald. Sen kan man vara fullt ut oanständig och helt strunta i hållbarhetsagendan för att bli omvald. Båda är dock kortsiktiga.

Vi måste inse att i princip alla punkterna ovan som ingår i det som vi kallar välfärd måste skalas ner, och det har vi inte gjort än. Även här finns det grader av oanständighet bakom oförmågan till insikt. Vi kan vara i grunden anständiga men inte orka bry oss eller anse det som akut. Eller så är man oanständig fullt ut och helt struntar i hållbarhetsagendan.

Kortsiktigheten är och förblir dock ett problem, och stort sådant.

Att införa ett hållbarhetsperspektiv, fullt ut rent ekonomiskt, ses med stor sannolikhet som djupt naivt av (national)ekonomer, finansministrar, regimer och dylika finansiella institutioner, storheter och ledare.
Det förtjänas dock att påpekas att essentiell.org är fullt medveten om att ett hållbart samhälle innebär en baisse i världsekonomin av mått som är svåra att förutse. Vi tar upp delar av hur ett (o)hållbart samhälle ser ut och vilka konsekvenser det får på välfärdssamhället under nästa stycke (men vänta gärna med att hoppa dit). ⇒ välfärden o(hållbarhet).

Säkerligen kommer företag gå i konkurs, BNP kommer ha negativa siffror, folk kommer förlora sina jobb som i sin tur sätter extra tryck på en välfärd som redan ska finansieras i en global nedgång av världsekonomin.
Det scenariot är sannolikt, initialt åtminstone.
Och det är därför kortsiktigheten kommer in som en avgörande aspekt. De personer eller institutioner som vi räknade upp ovan inser (som gemene man gör och som gemene man inser) att en dylik omvälvning av samhället aldrig kommer genomföras på grund av att den regim som mot förmodan skulle våga...aldrig skulle bli omvald. Det är därför kortsiktigheten tas upp som en så pass stor del av de tecken som gör oss oroliga på essentiell.org. Vi är också en stor del av problemet eftersom en långsiktig hållbar politik inte får möjligheten att vara just det eftersom vi, i en demokrati, väljer kortsiktiga lösningar.

Är demokrati därmed också ett hot mot vårt samhälle eller civilisation?
Det är en fråga som essentiell.org inte vågar ta sig an att besvara men antonymen som Voltaire definierade den: "den upplyste despoten", med avseende på den ökande mängden av Narcissister och deras förbaskade tendens att sträva och inneha maktpositioner, gör även den lösningen omöjlig.

Det kanske är så att L...ska vara kort(livad).

Vi kan bara inse att kortsiktighet är en inneboende egenskap hos oss och att vi måste försöka se förbi den och försöka se, inte bara 5, 10 eller 20 år framåt. Utan 500 år framåt, minst.

Kortsiktiga

Är vi alla

Snabblänkar