Det är L som är essentiell

Det här PROPAGENDA-segmentet som är tre-delat i ¹⁄₂ mänskligheten (denna sida), KORTSIKTIGHET och LIV är kärnan på essentiell.org.

Om vi rekapitulerar hur "OM...Varför essentiell.org?" på START-sidan avslutades, skrev vi ungefär så här:

1/ En del av oss alla, tidigare kallade 'hälften' i en ungefärlig mängduppskattning men också 'oanständiga' i en karaktärsjämförelse, uppvisar en förståndsmässig eller kognitiv

anomali

när det gäller förmåga till både en beskrivning av vår gemensamma verklighet men också i förmågan till rationell analys och ta till sig sann information.
2/ Tyvärr verkar inte bara 'hälften', utan alla av oss vara

hårdkodade

till kortsiktighet (=> KORTSIKTIGHET), och som nummer…
3/ ...hur de två incitamenten kan korrelera med Drake Ekvationen och mer specifikt termen L i den ekvationen. Är den essentiell? (=> LIV)

Om en läsare för första gången tar till sig detta avsnitt rekommenderar vi att inte följa länkarna till nedanstående avsnitt. För sammanhangets skull, läs 'uppifrån-och-ner'.

¹⁄₂

Senare år har uppvisat en explosionartad ökning av idéer baserade på polarisering, fördomar och lögner. Det verkar bara vara hälften av oss som inser detta.

NARCISSISM

Vi tycker oss se en växande andel bekräftelsesökande clowner med mindervärdighetskomplex som utrycker fördomar, ignorans, isolationism och oanständigt beteende.

INTERNET

Information som har en inneboeende polariserande och fördomsfull agenda, sprids snabbare och mer än samma agenda men med en inneboende positivism.

FARAN

Vad är faran med kombinationen av lättspridda lögner och oanständiga kognitivt funktionsvarierade människor?

¹⁄₂ Mänskligheten

I inledningen av den här sajten underströks det att vi bara oroar oss för halva mänskligheten. Det är inte sant. Vi oroar oss för hela, men på olika sätt. Vi oroas, som i att vara rädda för, de vi har kallat oanständiga. Och vi oroar oss, som i att känna farhågor för, de som som är anständiga.

Som exempel på den första typen av oro, eller rädsla för, har vi alla sett att en växande del av mänskligheten innehar en rad alarmerande ideella strategier och personliga egenskaper som fördomar, vetenskapsförakt, nationalism och en

kognitiv

resistens mot en objektivt sann världsbild.

Viktor Frankl (1905-1997), en överlevare av förintelsen och en välkänd Österrikisk psykolog och filosof, tyckte sig kunna urskilja två

basala

personlighetstyper av mänskligheten och han ville därför kategorisera oss som antingen tillhörande de anständiga/decent eller de oanständiga/indecent, "...and they penetrate into all groups of society. No group consists entirely of decent or indecent people.". Vi gick igenom detta och även vår definition av anständighet och oanständighet här

Det är klart att vi redan vet att det finns olika typer av människor och att vissa av våra medsystrar och bröder inte alltid är snälla. Vi anser emellertid att det går djupare än så och att det tydligt går att urskilja två typer av

kognition

, eller förstånd, där innehavandet, (eller frånvaron av beroende på hur man ser det) av en typ av förstånd innebär att man handlar oanständigt. Även om det är en förenklad uppdelning har vi goda skäl att anta att det är en korrekt distinktion. Vi kommer både visa varför det finns goda skäl för det antagandet men också att det givetvis finns olika nyanser av oanständighet.
Med det sagt är kanske den viktigaste distinktionen, och samtidigt den mest tydliga och uppenbara skiljelinjen man kan göra i vår samtid, den mellan kategorier av grupper som stöder olika aktuella och populistiska ideologier och dess

realpolitik

.

Vi har idag en rad världsledare som i all praktisk politik uppvisar ett innehåll som divergerar från den definition av anständighet som diskuterades under OM avsnittet på startsidan. För att göra distinktionen tydlig, och i samma

heuristiska

anslag vi redan nämnt, menar vi därför initialt att de grupper som aktivt stöder Bolsonaro, Duterte, Orban, Salvini, Kaczyński, Trump etc – är oanständiga.
Nu förlorade Trump valet 2020 och Bolsonaro 2022 men Trumps tvivelaktiga arv av att göra lögner, narcissistiskt skryt och polariserande konspirationer till både vardagsmat och en ideologi i form av 'Trumpism', gör honom och ideologin i allra högsta grad aktuell. 'Trumpismen' lever vidare inte bara i det amerikanska samhället.

Vi är en stor del av världens befolkning som slås av en nästan paralyserande förundran att människor med en världsbild och förnuftsbaserade argumentation svårligen separerad från en gängse 7-åring, demokratiskt kan väljas till länders högsta ämbeten. Referensen till '7-åring' vet vi ju inte ens är menat som en kul liknelse, klicka här. Dessa ledare har stöd av, från ∼20% (Italiens Salvini, 2018) till ∼80%(Filippinernas Duterte, 2019) av respektive befolkning. Vi har tidigare landat i den ungefärliga mängden 'hälften' eller '¹⁄₂' (mänskligheten) men siffran ligger sannolikt på mellan 20-50% i västvärlden.
Intressant läsning om populism och den globalt ökande populismen i västvärlden, i en rapport från 'Tony Blair Institute for Global Change', här.

Det faktumet gör att ordet polarisering inte ens känns tillräckligt för många. När man hör både anhängare till dessa världsledare och ledarna själva öppna munnen och argumentera och beskriva sina värderingar och syn på vår omvärld, och jämför det med vår egen syn på anständighet och vår syn på samma världsbild, ser man en avgrundsdjup skillnad på två typer av kognition, sans, empati och verklighetsuppfattning. Det stora problemet är att det inte stannar där utan samma avgrundsdjupa polaritet kristalliserar sig även i total avsaknad av välvillighet till sina medmänniskor och en, ibland, nästan hatisk syn på globalt samförstånd, solidaritet och inkluderande ideal. Tillsammans med den narcissistiska ingrediensen av att dessutom känna en fundamental och djupt drift att sprida och söka bekräftelse för dessa ideal - är det klart att vi är rädda för dessa människor.

to TOP

Narcissism

Det avstamp vi alltså tagit och som vi nu utvecklar är att världen, i ökande omfattning, består av demokratiskt valda regimer och ledare vi kallar oanständiga. Skälet till det är att de bygger sin politiska agenda på polarisering och hitte-på-historier för att främja samma agenda och därmed utöka sin makt. För att skapa tilltro för hitte-på-historierna innehåller deras ideologi även ett uttalat vetenskapsförakt som motiveras och vägs upp av en annan jämförbar forsknings-metodik - deras eget, eller folkets 'sunda förnuft'. Ett förbehållslöst utnyttjande av resurser kan därmed berättigas utan konsekvenser eftersom vetenskapens varningar ändå bara är 'fake-news'.
Denna populism har i botten endast ett syfte och det är att få bekräftelse.
Vi på redaktionen på essentiell.org är lekmän inom psykologi/psykiatri och det finns ingen dokumenterad dylik utvärdering av de ledare vi pratar om men vi ansätter att det åtminstone är den gängse synen inom dessa fält att de oanständiga människor och ledare vi pratar om uppvisar drag som kliniskt liknar Narcissism och i många fall även en rad andra sociopatiska beteenden och handlingsmönster. Stöd för denna syn finns här och här.

essentiell.org anser det vara skrämmande eftersom karaktärsdragen inte stannar med ledarskiktet utan stora delar av västvärldens populationer verkar uppvisa liknande typ av drag och ger uttryck för samma ideologi.

Personlighetsdraget och diagnosen Narcissism har man redan visat är på signifikant frammarsch i samhället vilket American Psychological Association redan 2011 beskrev här.
Man kunde visa att narcissistiska drag är på tydligt uppåtgående och att de verkar följa en trend: Ju bättre tider i (världs)ekonomin, desto större andel av befolkningen uppvisar Narcissistiska drag.

I artikeln används "Narcissism" i sin kliniska betydelse medan vi använder termen i mer generella ordalag och som faller under de gängse uppfattningarna av termerna: egocentrisk / extrovert / manipulativ / grandios / självupptagen / uppmärksamhetssökande / bekräftelsesökande.
Narcissisterna upptar en stor andel i vår kategorisering av ¹⁄₂ Mänskligheten och är därmed viktig i det sammanhang vi trycker in begreppet i.

Den

dipolära

manifestation av mänsklig karaktär Viktor Frankl klassificerade som oanständig respektive anständig, hävdar vi otvetydigt kan urskiljas även i vår samtid.
Den uppenbara konsekvensen vi drar är att de som vi kallar 'oanständiga' alltid kommer vara ett hot mot en utveckling som pekar mot en hållbar och långsiktig mänsklighet. Och då avses 'hållbar' inte främst som begreppet används i en beskrivning av klimatproblem utan 'hållbar' för oss Människor och hur vi som civilisation lever och beter oss - nämligen att samma sätt vi lever på idag inte ska bli föremål för tvivel huruvida det sättet även fungerar om 500 eller 5000 år.

För att inledningsvis vara kategoriska och utan gråskala, är följden av personlighetstypen 'oanständig' självklart destruktiv för ett samhälle. Eftersom den här gruppen saknar en

adekvat

intellektuell verktygslåda att utvärdera fakticiteter blir de också oförmögna att analysera kedjor av orsak-och-verkan och därmed även resultatet av dessa. Den typen av kognitiv

dissonans

omintetgör en gemensam och konstruktiv debatt mot objektivt hållbara incitament vilket givetvis torpederar den kollektiva

polemiken

kring Mänsklighetens 'hållbarhet'.

En psykiater skulle kanske protestera mot ovanstående, närmast kognitivt dysfunktionella beskrivning, och mena på att även narcissister absolut kan vara högpresterande och göra ett bra jobb.
Ja, men det är inte riktigt så vi menar med att dessa personer är kognitivt 'dysfunktionella'. Vi menar ett annat "Jobb". "Jobbet" med stort J, i både det stora och det lilla i vardagen, är att vi ska fungera som ett hållbart samhälle och fortfarande ha ett samhälle om de där 500 eller 5000 åren. Den Jobbeskrivningen finns inte på kartan för dessa människor. Deras Jobb, både i det stora och lilla, är att se till att tillgången på bekräftelse är kontinuerlig och tillräckligt stor. Det Jobbet bryr sig per definition inte om fakticiteter eller huruvida en handling eller ett förhållningssätt är Hållbart och Långsiktigt och att objektivt analysera en orsakskedja eller komma med utsagor som är sanna, det är inte ens sekundärt, det är fullständigt ovidkommande. Allt går ut på att känna sig förmer än de man kommunicerar med och att framstå som en vinnare.
Det är alltså 'dysfunktionell' med avseende på Jobbet att lägga vägen för våra framtida generationer.

Inflikar här ett klipp som inte är menat som någon vetenskaplig analys om Trumps Narcissism men ett roligt och absolut belysande inslag ur Jimmy Kimmel Show!

Innebörden av ovanstående är den olyckliga följden att människor med ett starkt behov av bekräftelse och social belöning även har en inneboende drivkraft att kompensera eller fylla det behovet genom att sträva mot bekräftelsegivande positioner och miljöer med makt och maktutövning. Allt ifrån politiska-, företags-, myndighetsutövande positioner till grundare av (hat)sajter och bidragsgivare i forum och bloggar på sociala medier. Den drivkraften mot både ledande och framträdande positioner är inneboende i karaktärsdraget även om "framträdande positioner" är löst definierat där ett bekräftelsebehov mycket väl kan tillgodoses av en mindre YouTube-kanal med 10 följare.

Om vi accepterar den förenklade bilden av att världen är indelade i två "raser" som Victor Frankl föreslog, är vi dock fortfarande många, förslagsvis (den andra) 'hälften', som inser den trångsynthet och kortsiktighet många ledare i världen uppvisar.
Problematiken ligger i att vi har den där karaktärsdefinierade klyftan mellan oss och de som uppvisar en kognitiv funktionsvariation och därmed befinner oss på olika arenor i vår polemik av förordade ideal. Det låter som en onödig

tautologi

men det är helt enkelt, på de anständigas arena, lite svårt att få upp någon på scenen. Den här inneboende skillnaden i personlighetstyp gör det alltså svårt att bemöta och publikt debattera då vi inte drivs av samma incitament att synas och få bekräftelse. (vilket kanske låter som en märklig mening från grundarna av en en websajt men vi betonar att vi gör detta för att våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn...ska ha ett samhälle att leva i, inte för ett 'Like'.)

Hittills har en vi ansatt en relativt grov kategorisk indelning av de mänskliga karaktärerna anständig och oanständig. Innan nästa avsnitt som behandlar varför det är bevisat lättare att sprida falsk information än en sanningsenlig sådan, måste vi därmed nyansera den alltför grova indelningen.
Vi känner säkert alla människor som tror på konspirationsteorier eller att vetenskap generellt och Globala uppvärmningen specifikt bara är flum och fake-news och kanske även aktivt försöker sprida sina övertygelser. Samtidigt skulle vi absolut inte säga att de är oanständiga och sätta ett likhetstecken till omoral eller illvilja, vilket nog liger nära till hands att man gör.

I ett diskussionsprogram i Sveriges Radio's 'Filosofiska Rummet' tog Erika Bjerström, tidigare utrikeskorrespondent i USA, upp det som vi har kallat 'faktaresistens' eller på engelska 'confirmation biased'. Temat för just detta program var Polarisering (länk till programmet).
Övriga deltagare i diskussionen var Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi.
Erika Bjerström tog upp en intervju hon gjort med en man i övre medelåldern som bodde och arbetade på sin ranch i Texas. Hon intervjuade mannen i dennes egenskap som Trump-supporter och därmed anti "gun control". Det vill säga, han motsatte sig ett strängare regelverk kring innehav, köp och rätten att bära (skjut)vapen.

Bakgrunden var att Australiens konservativa regering vid 2 tillfällen, 1996 och 2002, infört nya lagar (NFA) som innebar större reglering av vapenlicenser och rätten att bära skjutvapen samt att man erbjöd inlämnande av skjutvapen helt anonymt och även mot betalning.
Man såg relativt snabbt en skillnad på frekvensen av mord, skolskjutningar och självmord till vilka man tidigare trott sig kunnat knyta till de mer fria reglerna kring de rättigheterna. Exempelvis sjönk antal mord per 100 000 invånare från 1,6 1996 till 1,0 2004 (även om det inkluderar alla mord oberoende av tillvägagångssätt). Men jämförande siffror mellan år 1990, och mord med specifikt skjutvapen, med år 2014, visar en nedgång på 57%. Nedgången av skolskjutningar var ännu mer markant och även självmord med skjutvapen sjönk. Referenser till siffrorna finns här och här.

När de hårdare restriktionerna gällande vapenkontroll infördes såg man alltså en signifikant markant skillnad , tillika nedgång, av dödsfall där skjutvapen var orsaken.
När Erika Bjerström hade nämnt detta för mannen och ville att han skulle kommentera kring det faktum att strängare regler kring innehav av vapen faktiskt ledde till färre incidenter med dödlig utgång såsom skolskjutningar och självmord och hur det kontrasterade mot mannens friare regler till vapeninnehav, hade mannen sett konfunderad ut och inte direkt svarat.
Intervjun fortskred dock och strax innan Bjerström skulle lämna ranchen hade mannen lite upphetsat fångat henne och bett henne följa med tillbaka in i huset för att han skulle visa henne något. Väl inne igen stegade han med målmedvetna steg fram till sin dator och, nästan lite ursäktande, pekat på skärmen som visade Google-träffar rörande information kring effekten av Australiens hårdare regler kring vapeninnehav. Han sa: "- Jag är ledsen men jag tror inte du har rätt information om det där.". Han pekade på några Google-träffar som visade att både våldet och självmorden snarare hade ökat i Australien.
Erika Bjerström hade granskat träffarna, och som hon sa i programmet,"- Jag såg direkt att den här mannen och jag kommer aldrig kunna mötas i en riktig diskussion för vi har helt enkelt så fundamentalt olika baser för informationsinhämtning och vad vi uppfattar som objektivitet och sanning."
Mannens Google-träffar, uppifrån och ned, hade varit från sajter av typen 'Breitbart' och 'Fox News' och dylika 'Alt-Right' nyhetssajter medan hennes informationsbas härrörde från studier som analyserat de faktiska siffrorna. Det vill säga de artiklar som skrivits med en vetenskaplig metodik som grund. Men hon förstod att mannen aldrig skulle lita på en sådan informationsbas och såg på Fox News och Breitbart som den ovedersägliga sanningen och samtidigt de källor som "avslöjar" hur saker verkligen ligger till.
Han hade en definitionsmässig uppfattning att all information från det så kallade "fake-media" bara hade ett syfte och det var att tillsammans med vetenskapen liera sig med liberalerna, liktydigt med etablissemanget, att upprätthålla sin politiska agenda.

Mannen, tillika Trump supporten, ovan skulle nog inte anses som oanständig i det motsatsförhållande till definitionen av anständig som vi gjort tidigare. Är han en i korgen av bevis för den "kognitiva dissonansen" som vi tidigare använt med den innebörden att vi tycker oss se att distinkta gruppers syn på en autentisk verklighet förvrängs på grund av en total renons av de intellektuella instrument som krävs för att analysera basala orsaksresonemang? Eller mindre krussidulligt uttryckt, är mannen som beskrivs i exemplet ovan bara dum i huvudet?
Han skulle hur som helst knappast läggas i korgen av bekräftelsesökande vardagsnarcissist.

Vi gör således detta till en delvis semantisk fråga. Att göra något avsiktligt oanständigt, det vill säga man inser att ens handling är objektivt oanständig men utför den ändå – det skulle vi kunna kategorisera som 'ondska'. Och 'ondska' är en delmängd av oanständighet. Man kan alltså fortfarande vara oanständig utan att vara ond.
Vi kommer undan med att vi endast har delar av oanständighet som inte definitionsmässigt överlappar ondska eller omoral med att vi inkluderat en annan distinktion gällande oanständighet:
Vi kopplar den kognitiva funktionsvariation som vi ägnat en stor del av essentiell.org att beskriva, till ett oanständigt beteende eftersom själva ’funktionen’ är i förhållande till vår civilisationsmässiga fortlevnad. Det vill säga, eftersom vi kopplar själva måttstocken på oanständighet till vilken grad ett beteende främjar, eller motverkar, Människans hållbarhet eller överlevnad, berättigar det att vi kan kategorisera även personer som mannen i exemplet, som oanständiga.
Vi har alltså en rad personlighetstyper under 'oanständighet' som överlappar med varandra men, med exemplet ovan som beskrivning är det inte alla som överlappar med 'ondska'. Förutom bekräftelseslukande personer som kräver konfirmering av sig själv till alla pris och som inte har några som helst gränser för att tillgodose detta behov på internet eller via sociala medieplattformar, kan man falla inom någon av följande kategorier:

Du kanske saknar utbildning eller på andra sätt är oförmögen att, ens om du försökte, ha möjlighet att analysera även lättare orsakssammanhang. (Den observante kan ju dock invända att en dylik person, i avsaknad av intellektuella instrument, rent statitiskt skulle göra lika mycket oanständigt som anständigt.)
Du kanske lever i ett socialt sammanhang, både fysiskt och digitalt, där det skulle kosta för mycket att ha en annan åsikt. Även om du inser att de åsikter du ger uttryck för är osanna eller oanständiga, eller kanske struntar i vilket. Och med 'kosta' avses att man riskerar att förlora vänner och en social tillhörighet.
Du kanske fastnat i de oerhört starka, och i sig polarisera(n)de, algoritmer som gör att hur du än söker efter information på nätet nås du bara av sådan information som du alltid fått informationen från tidigare och som algoritmen 'vet' genererar fler klick från dig ('vet' = som i att vara programmerad att känna igen).
Du kanske helt förlorat förtroendet för det som går under epitetet 'Mainstream Media' och medvetet bara håller dig till en verklighetsbeskrivning som tillhandahålls av den Media som paradoxalt nog är den som inte är sann, eller ens försöker vara det. "Paradoxal", i meningen att en dylik människas tro att 'Main stream media' har en dold och subversiv agenda, medför ett handlingsmönster där man vänder sig till den Media som verkligen har en dold agenda och (o)medvetet far med osanning. Denna punkt överlappar delvis med punkt 3. Mannen och Trump-supporten i exemplet tillhör sannolikt denna kategori eller punkten ovanför.
( Du kanske bara lider av dålig självkänsla och söker den lilla bekräftelse du kan få, var den än kommer ifrån. Ett lättillgängligt sätt att få det är spridning av 'oanständighet' på nätet. (och vi tar upp detta i detalj i nästa sektion 'Internet' )

Den sista punkten är satt inom parentes då din önskan att få bekräftande 'likes' genom spridning av polariserande lögner kanske inte görs med en i grunden 'ont' uppsåt men följden blir i allra högsta grad oanständig. Även om vi som sagt tar upp detta i detalj i nästa sektion är skälet bakom den oanständigheten att det visar sig att den information som sprids snabbast och i störst grad är falsk information och inte sällan med en agenda som är polariserande, intolerant och även, som det ska visa sig, information som innehåller element som väcker avsky.

Mer (lättläst) information om konspirationsteorier och livfulla och svulstiga (falska) hitte-på-historier på Internet och varför vissa personer eller personlighetstyper är mer dragna till dessa, kan man läsa här och här, bägge från PsychCentral®.

Med den brasklappen om vår kategoriska indelning av mänskligheten i anständiga och oanständiga och där den senare kategorin inte alltid innehåller människor som är 'onda', blir konsekvensen av även dessa människors polariserande kognitiva verktygslåda och ovilja att anta sann information en farlig konsekvens för oss alla.

Som sista exempel på att det finns fog för indelningen och att dessa människor märkligt nog faktiskt delar samma nämnda bristfälliga förståndsmässiga verktygslåda:

Tänk att vi har en slumpvis utvald grupp på 100 personer.
Alla får frågan: "Har vi idag en Global uppvärmning orsakad av människan?
Ni som svarar 'ja' ställer er i en grupp till höger och ni som inte tror det ställer er till vänster".
Gruppen på 100 personer formerar sig i den föreslagna indelningen beroende på deras svar. De, nu två grupperna får sedan fler frågor:
"Är vetenskap ungefär lika bra som sunt förnuft på att lösa problem?"; "Är det farligare att vaccinera sig än att inte vaccinera sig?"; "Finns det en möjlighet att jorden är platt?" ; "Skulle våld med dödlig utgång minska om vi lättade på reglerna för vapenkontroll och lät alla som vill, ha vapen?" ; " Anser du att den förre presidenten i USA, Donald Trump förlorade valet 2020 på grund av fusk från Demokraternas sida?" ; "Anser du att du är lite bättre än andra på att se medvetet dolda strukturer och samband i samhället, som de styrande försöker dölja?" ; "Tror du att människan har ett evolutionärt släktskap med dagens primater?" ; "Har människan varit på månen?"...etc.
Även om det Sanna svaret på frågorna alternerar mellan 'ja' och 'nej', visst är du som läsare lika övertygad som oss att gruppindelningen som formades efter den första frågan i stort sätt skulle behållas genom alla frågeställningar? Det enda som kommer ske är att samma två grupper går mellan höger och vänster. Det kommer vara mycket osannolikt att någon från en grupp helt plötsligt sällar sig till den andra gruppen.

Och med det sagt verkar det således vara något inneboende, alltså en hårdkodad* egenskap, att vara oförmögen till en Sann analys av verkligheten och det är dags att vi måste inse det och aktivt agera därefter. Vår hela existens kan nämligen bero på det.

*Vi har på många ställen använt ordet 'hårdkodad' och det är egentligen ett slarvigt uttryck då det implicerar endast en oundviklig genetisk koppling. Vi är fullt medvetna om ett komplext samverkande mellan arv och miljö och hur man från barn till vuxen formar sin personlighet. Vad vi egentligen avser är att man som vuxen är hårdkodad, oberoende av förhållandet mellan arv och miljö, och ligger i den korg av oanständighet vi har definierat och som man, medvetet eller omedvetet, inte har någon som helst intention att ta sig ur.

to TOP

Internet och Information

Internet och Sociala medier har visat sig vara en superb plattform för de oanständiga att fylla sin tomma hink av bekräftelse(behov) genom att sprida fantastiska hitte-på-historer för att få ett . Det kan ju tyckas vara både självklart beroende på mediets natur men också

reciprokt

i meningen att det är precis lika lätt att bemöta det falska med den sanna informationen och även sprida anständiga agendor. Men det är märkligt nog inte alls så som vi ska se.

Med Internet och utvecklingen av sociala medier har både spridningen och tillgängligheten av information ökat explosionsartat. Den här möjligheten till mycken och snabb information har varit en naturlig del av allas vår tillvaro i nästan 30 år nu och även om själva mediet inte nödvändigtvis gör tillvaron roligare medför internet åtminstone tillgång till ofantligt mycket mer lättillgängligare roligheter.
Bara genom att beakta dessa få adjektiv vad internet inneburit till daglig dags, är det också lätt att inse att om man vill sprida de tankar som du själv anser alldeles fantastiska till andra människor som ännu inte förstått hur fantastiska dina tankar och idéer är, är internet och alla sociala plattformar alldeles ypperliga medium.

Det finns dock en nedslående aspekt när det gäller informationsflöden:

Information som innehållsmässigt har en Falsk och Polariserande agenda, verkar ha vingar med jet-motorer.

Och det ska visa sig att det är ännu värre än så.
En publicerad undersökning av en forskargrupp från MIT i USA har undersökt hur Falsk information sprids i jämförelse med Sann på Twitter^®. Här kunde man visa att den Falska informationen inte bara spreds 10 till 20 gånger snabbare än den sanna, oberoende av ämne och frågeställning, utan också att ett falskt påstående hade 70% högre sannolikhet att retweetas än en tweet med ett sant påstående.

Är inte det underligt?

Sedan denna text ursprungligen skrevs har ^™ blivit ^™ men vi kommer behålla uttryck som "tweet", "re-tweet" etc för klarhetens skull.

Det informationsstycket som alltså objektivt sett bevisligen är "fake-news", är det informationsstycke som sprids snabbast och till flest personer. Läs mer om MIT artikeln här. Även Åsa Wikforss tar upp detta fenomen tillsammans med begreppet 'Faktaresistens' i en mycket intressant föreläsning här.

Det verkar alltså vara så att både hos avsändaren och mottagaren av denna information, finns inneboende egenskaper som eftersträvar polarisering och xenofobi. Eller egentligen eftersträvar vi alla en känsla av inkludering och bekräftlese från en grupp man betecknar som sin egen. Effekten av ett kraftigt bekräftelsebehov som är oanständigt är att man förstärker sin inkludering genom att exkludera och etikettera andra grupper negativt. Vi kommer utveckla detta senare i texten
Tittar man i artikeln från MIT ovan kunde man visa att Sann information kunde härledas till följande tre kännetecken:

- en (trygg) känsla av igenkänning
- förtroende för informationen
- sorgsenhet för innehållet

Medan Falsk information kännetecknades av:

- något (nytt) okänt ("feeling of novelty")
- en drivkraft att dela och vara först med just detta okända
- en känsla av upprördhet eller avsky ("disgust")

Falsk information tenderar även att vara mer spektakulär och innehålla många och stora adjektiv samt livfulla beskrivningar. Det senare känns också rimligt eftersom man målar upp en bild vars ramverk inte hålls tillbaka av de sanna och därmed finita antal delar och moment som definierar något som faktiskt (redan) hänt. Vad man också kan se som mönster i information som snabbt delas är att den informationen även innehåller polariserande delar. Det vill säga informationen som sådan är alltså skapad med ett innehåll där man lätt identifierar sig med ett 'vi' som kontrasterar mot ett lika tydligt 'dom'. Inte sällan med något positivistiskt som knyter ihop 'vi' och något upprörande (avskyvärt) som kopplas ihop med 'dom'.

Det är lätt att dra paralleller till psykiater Anders Hansen (som vi redan pratat om), där han just tar upp vårt sanningssökande och att vår (o)förmåga att acceptera något som är sant, i allra högsta grad beror på den sociala följden av den acceptansen. Vi tillhör nämligen, extremt mycket visar det sig, hellre ett socialt sammanhang och i en social grupp som delar ens syn på sanning och värderingar än att handla i enlighet med acceptansen att den synen rent objektivt visar sig vara osann. Eftersom den direkta följden av ett byte av ståndpunkt X, som tidigare definierat tillhörigheten i grupp X, till ståndpunkt Y, gör att vår ställning, acceptans och kanske även uppmuntrade tillhörighet i grupp X, förloras.

Men varför sprids den Falska och polariserande informationer så mycket snabbare och når så många fler människor?

Eller för att ställa frågan och inkludera de kännetecken ovan som människor sätter på Sann respektive Falsk information:
Varför sprids information som 1/ upprör dig och/eller fyller dig med avsky eller 2/ framkallar en känsla av motsättning mellan grupper av människor där du själv ingår i ett ‘vi' mot ‘dom', eller 3/ ger dig en känsla av att vara först med informationen. Varför sprids denna information mer och snabbare?
Det är viktigt att vi förstår det här och det kanske därför kan vara belysande att omformulera det från det andra hållet och också närma oss den poäng det här stycket är avsett att ha – Vi kanske inte ska formulera det som ett varför denna information sprids mer och snabbare utan snarare av vilka?. (även om vilka även svarar på frågan varför så klart...

Ett Sant eller Falskt informationsflöde har inte någon inneboende egenhet i sig, det är bara ett semantiskt attribut på samma flöde som är tänkt att etikettera sanningshalten. Det är således den polariserande agendan tillsammans med de uppräknade kännetecknen ovan, som är jet-motorn som driver den snabba spridningen. Ett falskt informationsflöde som målar upp en motsättning och attraherar en människas känsla av tillhörighet och ett ‘vi' (mot ‘dom'), är alltså själva orsaken till att informationen delas mer och snabbare.
Vi människor verkar således både vara särskilt dragna till polariserande och avskyvärda historier och vi kan inte heller hålla oss för att dela dessa historier. Eller vi ställs i alla fall inför valet att dela när vi utsätts för ett falskt informationsflöde och erfar ett av kännetecknen för detta "..en känsla av att vara först med informationen". I en sådan given situation är det upp till en människan som sitter med den känslan att också agera. Och det är nu vi landar i vilka.

Att ge efter för den impulsen, att sprida falsk och polariserande information, anser essentiell.org är oanständigt.

De tre beskrivna känslorna eller kännetecken för Falsk information är generella känslor som uppkommer när man möter den informationen och erfars således även av de som läser samma information men som inte delar den. Det är ju dock bara så att Falsk information sprids snabbare och mer än Sann, inte att sann inte sprids alls. Vår hypotes är därför att det är de oanständiga som, när de möts av Falsk information, väljer att inte engagera de kognitiva filter vi normalt har för att analysera och avgöra huruvida nåt stämmer överens med en Sann verklighetsuppfattning. De oanständiga blir alltså så till sig av upphetsad förväntan av en möjlighet att vara lite förmer än andra och att sitta på information som ingen annan har, att sprida och klicka på 'dela-knappen' därmed går före handlingen att lägga informationen i Falsk-facket och gå vidare.
Som en anständig skulle göra.
När den oanständige delar den Falska informationen väljer man också att skapa en grupp med dem man delar innehållet med, ett 'vi' och 'dom' (som inte får informationen). Det vill säga att man, likt vår vän 7-åringen som fått stå som exempel några gånger, inte kan hålla sig och sina fingrar i styr och bara måste göra den där handlingen som han sannolikt redan vet får till följd en

från sin grupp.

De oanständigas drivkraft mot bekräftelse och en förväntan av lättillgänglig sådan samt att de uppenbarligen saknar (eller väljer att inte engagera) de kognitiva instrumenten för att objektivt analysera och filtrera data för att kategorisera dem som antingen sanna eller falska, gör dem hur som helst också till tacksamma och lättillgängliga byten för så kallade 'Troll-fabriker'.
Trollfabrikerna består oftast av en eller några få personer som arbetar från sin egen dator hemifrån eller nära anslutning till hemmet. Men oberoende av det logistiska så är motivet inte sällan rent ekonomiskt med 'författaren' som ensam mottagare. Man tjänar helt enkelt pengar på att skapa hitte-på-historier eller nyheter som genererar maximalt med 'klick' och det är också exakt så inkomsten skapas, man tjänar pengar direkt per 'klick'.
Så det enda incitamentet för själva innehållet är att blåsa upp historier på ett sätt som man vet skapar intresse och därmed klick och därmed pengar, så kallat 'click bait'. Och det är självklart man då väljer historier som både har jet-vingar och når flest människor – det vill säga Falska, Polariserande och Avskyvärda historier. De tre huvudincitamenten för att ge click-baits vingar.

Trollfabriker kan också vara stora, ibland statskontrollerade, institut som Internet Research Agency från Ryssland som med stor säkerhet pekas ut av FBI som den Troll-fabrik som försökte påverka det amerikanska valet 2016. Dylika fabriker har därmed en mer politisk agenda även om de utnyttjar samma Falska och Polariserande incitament gällande innehåll och som ger innehållet vingar med jet-motorer. Viktigt att påpeka här är att hitte-på-historier inte på något sätt är en

'alt-right'

företeelse, utan det finns även populistiska och radikala vänsterrörelser som publicerar 'fake-news' med en subversiv agenda. Intressant läsning om Troll-Fabriker som både privata entreprenader och stora statskontrollerade institutioner kan man läsa om här (The Guardian^®) och här (LA Times^®).

En ytterligare faktor i detta är att en stor del av informationen på nätet genereras av AI-liknande programmerade robotar, 'bots', som lär sig att med automatik skriva inlägg på bloggar och svar i forum med ett enda mål, att skapa ett innehåll de, med din surf-historik som bakgrundsdata, har 'lärt' sig att du sannolikt kommer klicka på. Innehållet behöver dock inte nödvändigtvis vara Falskt men företeelsen står för ungefär 40% av hela Internets informationsinnehåll, vilket gör det värt att ändå nämnas. För den intresserade hänvisar vi till två lättlästa nyhetsartiklar i Al Jazeera respektive New York Times™ här (AJ) och här (NYT).

to TOP

FARAN

Oxford Dictionaries valde redan år 2015 ordet 'Post-truth-era' som Årets Ord, med motiveringen att vi nu lever under... ‘circumstances in which objective facts are less influential in shaping public opinion than emotional appeals and personal belief' (vi lever nu under "...omständigheter där objektiva sanningar har mindre relevans för att forma en samhällsopinion än känslomässiga avvägningar och personliga tyckanden.")

Varför är detta så farligt?

Då innehållet på den här sajten är menat att passa och förstås även av ungdomar från och med slutet av högstadiet har vi, på hela sajten men i detta avsnitt speciellt, valt att vara grundliga.

En rekapitulering av de två avsnitten ovan ger att vi har en stor och ökande andel av mänskligheten som minst, medvetet eller inte, väljer att inte nyttja hela sin repertoar av kognitiva och intellektuella resurser för att skapa en sann verklighetsbild. Eller som mest (eller sämst) är kliniska Narcissister vars enda syfte med tillvaron är att känna sig förmer än andra människor. Dessa har vi kategoriskt klumpat ihop som ¹⁄₂ Mänskligheten. Även att denna grupp har, sannolikt genom vår evolutionära historia, betett och fortsätter bete sig oanständigt.
Tillsammans med det faktum att information som kan taggas med attribut som Falsk, Polariserande (och Avskyvärd) både sprids mer och snabbare än gängse Sann och verklighetstrogen information, skapar det samtidigt möjligheter för de oanständiga att också forma starka, många och mycket aktiva plattformar och grupperingar på nätet och i Sociala Medier
Det finns tyvärr även fler aspekter som gör att framtida generationer riskerar att leva i ett mediebrus där det är snudd på omöjligt att få eller hitta Sann information ens om du aktivt letar efter den.
Nedan följer ett avsnitt om svårigheten för kommande generationer att både nås av Sann information men också att själva verktygslådan att utröna huruvida ett informationsstycke är Sant, riskerar innehålla fel verktyg men i värsta fall även visa sig inte ens vara en verktygslåda.
Man kan lätt hoppa över det och fortsätta med konklusionen här.

Om vi ansätter att en generation är 25år består vårt samhälle av 3 generationer om vi ansätter en genomsnittlig livslängd till 75 år. Dessa generationer riskerar att ha fundamentalt skilda uppfattningar om den verklighet vi lever i. Två generationer besitter än så länge ett ramverk av allmänbildning och en, av uppväxten formad, verktygslåda som kan dekonstruera fram en Sann världsbild. Problemet är att inriktning på, enorma mängden av, samt click-bait-strategier hos och i dagens mediebrus medför att den yngsta generationen riskerar sakna en adekvat verktygslåda för att utröna huruvida något är Sant eller Falskt.
Och skälen till det ser vi är två:

1/
Två generationer av de tre har nämligen levt under tider då sanning och lögn fortfarande har varit tydligt separerade i det informationsflöde vi läser och tar till oss.
Vi (de två äldre generationerna) har självklart varit medvetna om att exempelvis politiker tolkar statistik lite som de vill och att samma politiker kan ha helt divergerande åsikter om följden av politiska beslut eller idéer. Även att myndigheter, poliser och samhällsbärande institutioner både kan upprätthålla och fatta beslut på fördomsfulla eller felaktiga grunder.
Men, vi har även levt under tider då vi haft en medial och journalistisk agenda av granskande och avslöjande av denna myndighetsutövning, eller fördomsfulla och politiska beslut.
Samma två generationer har också levt under tider då personer som sitter på någon som helst form av ledande position, har varit rädd för att ljuga. Man har varit rädd för att bli avslöjad och den granskande journalistiken har hela tiden setts som ett garanterande filter för att vi medborgare i slutändan nås av sann information. Stora skälet till det har ju varit att det funnits så få kanaler att inhämta information ifrån. Blev nån avslöjad med en lögn nåddes 50-90% (beroende på land) av befolkningen av den informationen inom ett dygn enbart av det skälet. Medier som divergerat från en huvudsaklig inriktning av sann och objektivt granskande journalistik har varit få och marginaliserade.
Visst har de journalistiska filtren kunnat vara politiskt färgade och visst har de filtren kunnat haft en statistisk slagsida på grund av samma politiska infärgning eller personligt tycke hos granskaren, men kompassen har i alla fall pekat mot samma planhalva som sanningen legat på.

Den yngsta generationen, av de tre, lever idag under ett (socialt) mediabrus där ungefär 40% av vad den generationen utsätts för på internet är automatiserad information av algoritmer eller så kallade 'bots'. Hur stor del av detta, och inte bara från 'bots' utan hela internet, som är falskt är en mycket komplicerad frågeställning. The Pew Research Center har en intressant artikel här och även denna vetenskapliga mycket belysande artikel som också visar på svårigheterna i själva metoderna för att mäta vad som är fake-news och inte.
En undersökning från PunditFact redovisar här i en undersökning från 2015 ett exempel på hur stor andel av Fox News' innehåll som var falskt. Siffran var redan då 60% och även om vi inte ska skriva nåt som osant så gissar vi ändå på att siffran är än högre idag. Högliberala MSNBC var bättre med 'bara' 44% falskt innehåll i samma undersökning men det är fortfarande en hög siffra och lite av poängen här under punkt 1/ under "varför den yngsta generationen riskerar att leva sitt liv i ett mediebrus där det är svårt till nästan omöjligt att veta vad som är Sant och Falskt på nätet".

I en annan artikel i Science Magazine^® här har man både tittat på sanningshalter i Nyheter på nätet men också analyserat medievanor i olika generationer. Det mest iögonfallande med den artikeln, och mest skrämmande i sammanhanget, är att den visar på det fundamentala ointresse den yngsta generationen har för Nyheter.
Nyhetssajter är uppenbarligen en försvinnande liten del av den yngsta generationens mediekonsumtion:
1,1% av totala tiden spenderad på internet var på en Nyhetssajt i åldern 18-24år och bara ¹⁄₃ av det, på det som kallas "Mainstream News", resterande på Nyhetssajter inom de sociala plattformarna (beteckning enligt artikeln).

Då vi på redaktionen på essentiell.org är osäker på om 1,1% är lite eller till och med skulle kunna vara normalt eftersom man gör så väldigt mycket med mobiler, Pads och TV. Allt ifrån sms till spel och kolla uppdateringar på Facebook. 1,1% skulle kunna vara normalt?
Vi gjorde därför en intern undersökning då vi under 3 dagar försökte notera tidsåtgång spenderad på nyhetssajter jämförd med totala tiden vi använde medier.
Resultatet var för 4 personer: 30,4% , 7.8%, 11.6% samt 15.1%.
Artikeln ifråga visade också att den yngre generationen även har en mycket bred definition av Nyheter som inte överensstämmelser med äldre generationers. Den yngre generationen skulle kalla ett Snap, Tweet eller Facebook-kommentar från en kändis och dennes personliga inlägg eller dennes delade uppfattningar om samtidens ekonomi, politik eller vetenskap etc, som en 'Nyhet' .
Det anser vi är mycket oroande och i ett framtidsperspektiv otydligt vad det kommer ha för effekt på kommande generationers samhälle och det personliga informationsnavigerandet till en korrekt världsbild. Vi som idag tillhör de två äldsta generationerna kan nog ha svårt att se den svårigheten eftersom vi alltså redan växt upp med referensramar av nyheter och en bildningsväg där sanning och osanning inte är så svårt att skilja. För det är klart att en bildningsväg hela tiden är ett ömsesidigt korsrefererande mellan ett skolväsen och all den information vi processar och filtrerar i vår annorstädes vardag.
Vår, de äldre generationernas, allmänbildning baserar sig på en, i regel sanningsenlig, information som filtrerats från den sanna planhalvan av den nämnda kompassen men framtidens generationer kommer ha en allmänbildning av betydligt grumligare karaktär.

Om vi definierar Nyheter strikt som information om vårt samhälle och samtid såsom politik, ekonomi, vetenskap eller miljöfrågor och således för frågeställningens skull: 'all information som saknar nöjesinnehåll', är alltså den yngre generationen öppet och bekymmerslöst fullkomligt ointresserade an Nyheter.

Den yngsta generationen växer således upp utan vilja till ett referensramverk av Verkligheten och har alltså inte, ens om de vill, heller någon möjlighet att navigera i den sociala djungeln för att hitta 'Rätt' och 'Sann' information. Oviljan beror säkerligen även på den oerhörda mängd av information och sociala plattformar så varför ens klicka sig eller öppna en App till Nyheter när det finns så mycket annat 'roligt'?
Det var en lång punkt 1/ så sammanfattningsvis innan punkt 2/: vi håller på att gå igenom varför kommande generationer kommer ha svårt att både avgöra om något är sant men också att navigera sig till denna sanna information. Som punkt 1/ har vi slagit fast att den enorma mängd, löst definierad, 'information' som finns på nätet har resignerat den yngsta generationen i att ens vilja ta till sig, än mindre kunna hitta, information som är (vedertaget) sann.

2/
Och det leder oss in på punkt två rörande varför vårt nya samhälle riskerar förvränga den senaste, tillika yngsta, generationens verklighetsuppfattning.
Sociala mediers algoritmer.

Vad styr vilken typ av informationsflöden som visas på skärmen vi håller framför oss?
Vi kan ta ett närliggande exempel. Författaren till den här texten sökte ordagrant efter: "Christopher Hitchens best of", på YouTube™. De 3 'bästa' träffarna hade med författarens tidigare sökningar att göra (och hade absolut ingenting med Christopher Hitchens att göra) och som nummer 4 kom 'Best of Christopher Hitchens Amazing Arguments And Clever Comebacks Part 2'. Part 2 dock, notera det. Motsvarande '...Part 1' kom längre ned på listan, trots ordagrant samma namn på titeln förutom just Part 2.
När författaren tittat på 'Part 1' sökte författaren, inte helt orimligt, på "Christopher Hitchens best of 2". Så många 'Best of Christopher Hitchens...' finns inte så den 'Part 2' som kom upp som bästa 'Christopher Hitchens...' träff i den initiala sökningen borde ju vara en rimlig bästa träff nu...om inte ännu rimligare eftersom 'Part 2' nu fanns med i sök-orden.
Men riktigt så funkar inte algoritmerna. Det eftersökta klippet kom nu på 3:e plats även om de 2 första faktiskt hade 'Christopher Hitchens' namn i klippet.
Ovanstående trots att författaren stängt av alla former av 'personalization' och bockat bort 'watch-' och 'search-history' i både Google och YouTube. Vilket skulle kunna tyda på att det finns algoritmer i bakgrunden man inte kan välja bort.

Även om följande bara är en redaktionell reflektion kan man inte annat än undra om algoritmerna verkligen ger den 'Bästa' träffen i objektiv mening? Algoritmerna genererar säkert maximalt med klick men bara av det skälet att de ger 'Fel' träffar och man måste fortsätta klicka på olika meny-val och (åter) skriva saker för att begränsa sina träffar och få det man är ute efter.

Algoritmerna som styr innehållet vi nås av är så extremt starka att måla in oss i den bubbla som definieras av vad vi tidigare surfat på, samt generera ett sökresultat som får oss att fortsätta 'klicka', att även nästan ordagranna, sökningar inte ger oss vad vi eftersträvar. Och det är även värt att notera att gällande YouTube så matas algoritmerna inte enbart av tidigare sökhistorik på YouTube utan även generell surfning och informationsinhämtning på Internet genom Google's algoritmer då YouTube är ett Google-ägt företag.

EN SUMMERING AV DETTA AVSNITT AV ¹⁄₂ MÄNSKLIGHETEN
För att koka ner det ovanstående avsnittet till den poäng vi vill göra, och samtidigt visa på faran vi ser i detta:
Om vi tar Sverige som exempel, har de två äldre generationerna växt upp med 1 till 4 kanaler på TV och 2 till 10 kanaler på Radio, sett mellan 1950 till slutet av 1990-talet. I det medielandskapet finns det helt enkelt inte så mycket svängrum för 'fake-news'. Det finns hela tiden seriösa informationskanaler, som man helt enkelt inte kan undgå att utsättas för eftersom utbudet var så begränsat, som i sin tur kan korrigera det falska. Men som vi redan sagt, rent fabricerade nyheter var extremt ovanligt och kompassnålen pekade i princip uteslutande mot samma planhalva som sanningen. Det var ett totalt väsensskilt medielandskap.

Den poäng vi siktat på med avsnittet ovan som man kunde hoppa över och istället komma hit görs med följande svenska exempel:
Ponera att en av dina vänner år 2035 postar ett inlägg med innebörden att "- Vänsterpartiet/Sverigedemokraterna har med vapen ockuperat riksdagen och dödat flertalet ledamöter! Siktet inställt på att med våld ta makten i Sverige. Beväpna dig och gå samman i medborgargarden för att hindra komunisterna/fascisterna!"
Var hade du vänt dig för att ta reda på om detta är sant?
Vi menar på att för våra 2 äldre generationer hade det varit självklart att gå in på dn.se eller slå på radions P1 eller TV4:s NYHETERNA. En(1) generation har under hela sin uppväxt bombarderats med "Nyheter" med allsköns info som till och med är skrädarsydd för att passa just dig och att du både ska tycka att det är intressant men också tro att det är sant. Du, i den generationen, har ingen aning om vad du vänder dig. DN, P1 eller NYHETERNA är bara några sajter i den väldigt långa raden av nyhetssajter och för dig är de därför endast helt ovidkommande som källor för intresse än mindre som källa för renommerade nyheter. Risken är att denna generation helt lagt nyhetsintresset åt sidan och helt enkelt struntar i information som går under begreppet 'Nyheter'.

Hela konceptet med konspirationsidéer och "liberal-fake-news-media" och att dessa ingår i en stor sammansvärjning som definitionsmässigt publicerar 'fake'news', har ju uppkommit sedan utbudet har ökat exponentiellt och människor nu globalt sett har 1000(tals...) sajter att tillgå på nätet som går under paraplybegreppet 'Nyhetssajt'.
Vi tar ytterligare ett exempel, denna gåmg med USA som bas och risken med osanna och polariserande Nyheter och att dessa både snabbare når ut till en publik samt att den når en större publik:

Säg att någon i USA publicerar en nyhet om att en pizzeria i Washington D.C. har en dold källare från vilket ett hemligt pedofilnätverk organiseras som når ändå upp i Demokraternas partitopp och involverar både Hillary Clinton och Joe Biden. Historien kryddas med blodsoffer av barnen och att man dricker blodet och andra kroppsvätskor i en satanistisk ritual. Hela detta pedofilnätverk är också del av en så kallad 'Deep State', en stat inom staten, bestående av medier, vetenskapssamhället och det liberala och demokratiska partietablissemanget som egentligen styr USA bakom kulisserna.
Ingen skulle väl nånsin tro på detta trams?
Som vi alla vet är ju detta dock inte ett påhittat exempel utan ett riktigt exempel på hur någon skapar en 'hitte-på-historia' som har de där jet-försedda vingarna. Ovanstående konspirationsteori heter QAnon och är en högst levande och verklig bild för många i det stora grannlandet i väster och tyvärr och med stor rädsla ser vi hur detta är en 'nyhet' bland andra. Det är gudskelov fortfarande fler som anser den osann än sann även om ¹⁄₃ av alla amerikaner är öppna för att denna nyhet "kan vara sann" och 56% av alla republikaner tror att den "är sann", i en undersökning gjord av AXIOS här och av Forbes här.

"..56% av Republikanerna tror att den är sann."...det är nästan så vi hoppas att en läsare blir rädd för den siffran.

Av de som är anständiga och fortfarande väljer att nyttja sina kognitiva resurser till ärlig och objektiv analys är det fortfarande relativt lätt att avgöra vad som är sant och inte, eller om vi trots allt är osäkra, vet vi var vi ska gå för att finna sann information.
Men i ett medielandskap där gränserna suddas ut mellan de tusentals sajter och portaler på nätet som ska återge en bild av Verkligheten, hur kommer information hittas och mottas om två generationer där alla tre generationerna inte har några referensramar alls för Nyhetsinhämtning?
Vare sig det är NBC News, Dagens Nyheter, CNN, Studio Ett på P1, The Guardian eller någon annan Informationsbas som är seriös, kommer som sagt dessa bara vara ett försvinnande litet antal plattformar av seriös Nyhetsförmedling av tusentals där alla, även de seriösa, kommer vara tvungna att tävla om att fånga ditt intresse med ett saftigt 'Click bait' på den annorstädes sajt du som mediekonsument råkar befinna dig på.

Det är inte heller bara i den yngre generationen som traditionell Nyhetsmedia tappar publik. Som exempel har redan nämnda flaggskeppet på P1, 'Studio Ett', sammanlagt 7.000 lyssnare på en hel vecka enligt Breakit och Mediapoden här. Vad spelar det för roll att ett sådant, i allt ypperliga program, har inslag och debatter om 'Polarisering', 'Fakataresistens' eller Trump's galna och löjeväckande lögner, när ingen lyssnar på informationen? Det är ju ingen som lyssnar.
Vi går mot tider som kommer sakna stora samhällstäckande medieinstitutioner som garanterar en entydig och sann plattform inte bara riktad mot, utan även som nås av en majoritet av befolkningen.

Innan vi avslutar det här avsnittet med en sektion om vad vi har för möjligheter att bemöta de farhågor som nämns här, gör vi en kort sammanfattning av dessa farhågor:
Inte nog med att Falsk och Polariserande information har lättare att nå oss alla, det är också oerhört svårt att spräcka den bubbla av (des)information vi en gång, kanske råkat, försätta oss i. Har vi väl börjat befinna oss på forum och nyhetssajter som har lutning åt ett definierat ideal eller riktad agenda, är vi fast där. Vi har alltså två faktorer som är motsatsen till ömsesidigt uteslutande och snarare agerar i konsensus för att nästa generation, vår framtid, fylls av faktaresistenta människor som har en, inte bara skev, utan en genomfalsk bild av verkligheten och som dessutom aldrig kommer nås av, eller ens veta hur de letar efter, de sannolikt färre och färre medier som trots allt försöker upprätthålla en fana av sans, realitet, försoning och sanning.

Vad kan vi göra? Eller är ovanstående ens övertygande som incitament för att den beskrivna verkligen är ett problem?

Vi anser det och vi andra anständiga måste börja erkänna de oanständiga som ett reellt hot och inte bara tro att det här kommer gå över om vi inte gör något.

Vi är övertygade om att åtminstone seriös media fortfarande har en oerhört viktig roll i hur det här scenariot kommer utspela sig. Det är av fundamental vikt att media inte hymlar om att de personer (och framför allt på maktpositioner), som uppvisar oanständiga drag, även kategoriseras som sådana.
Här har journalister ett stort ansvar och det är ibland alldeles för lätt att hålla sig till det som brukar gå under benämningen "PK-fåran", när man hellre håller sig neutral än att kalla en anka för en anka.

För att ta ett exempel
Ett tydligt, samt i vårt tycke farligt, sätt att kategorisera ett dylikt beteende var vid maktöverlämnandet efter 2020 års val i USA, mellan Trump och Biden. I ett reportage i radions P1 och en analys av Trump's ovilja att erkänna sig besegrad i valet 2020 och därmed, vilket är tradition i ett dylikt fall, ringa till vinnaren Joe Biden och gratulera till vinsten, menade flera svenska medier, även om inramningen och exakt ordval i rapporteringen var olika, att skälet för Trump's vägran att ringa och gratulera var att Trump under hela sin ämbetsperiod hade 'gått mot normen' och att hans signum hade varit att utmana 'konventioner'.
Nej, knappast. Trump vägrade erkänna sig besegrad för att det inte finns en funktionell nerv hos honom som överhuvudtaget tänker i termer av att framstå som en förlorare. Det har absolut ingenting att göra med hans ovilja att följa normer! Han ville inte ringa Biden för att han är en fullblods-Narcissist, ingen normvägrare.

Man kan se varför en journalist inte vill etikettera en makthavare med en klinisk diagnos då en sådan inte finns men den oanständiga tillika förfalskade 'journalistiska Rubicon' har sedan länge korsats och det går inte längre att stå kvar på en sida av den barriären och göra ett anständigt motstånd för det finns liksom ingen kvar där och bemöta.

Nu är denna sektion klar och en läsare ombeds fortsätta med vår andra röda tråd här under PROPAGENDA, nämligen avsnittet om vår allas KORTSIKTIGHET.

to TOP

essentiell - L -

essentiell - L -

essentiell - L -

essentiell - L -

essentiell - L -

Kontakt